Med kärlek som krydda!

31 October, 2015

Jerry Orrebacken på Spisa Smaker är den mest engagerade örtpassionista jag någonsin mött. Hans anekdoter är otaliga och roliga. För honom är örter kärlek. Kärlek som krydda. Jag bad honom att berätta om sin syn på färska örter samt vad som driver honom eftersom Spisa är sponsor av Matbloggsprisets hedersutmärkelse i år. Nedan hittar ni hans berättelse.

Reflektion över färska smaker
Jag trodde jag hörde fel, men han sa det. På riktigt. Vi stod där i myllan utanför växthusen en tidig vår i slutet på 90-talet. Och han sa det. Skulle verkligen basilika bli en större produkt än dill i Sverige? I dag vet vi att han hade rätt…

Färska smaker
Varför är det egentligen så mycket godare att gå på restaurang än att laga maten själv? Är det bara för att man slipper handla? Man slipper laga maten? Eller för att man helt enkelt slipper disken? Eller en kombination av alla dessa faktorer? Eller? Är det helt enkelt godare och i så fall varför? Jo, pga. råvarorna och den färska smaksättningen, så klart.
Vi på Spisa Smaker AB vill sprida glädje med färska smaker och vi älskar att, just, spisa smaker.
Här kommer några anekdoter från åren då dill var det mest svenska vi hade i smakväg. Ni vet, innan ”pizza” och ”spagetti” serverades på de svenska restaurangerna längs stråken på Grand Canaria. Fram tills nu idag då nästan alla vet vad basilika är och hur det smakar. Så gott så man redan längtar till nästa gång…

Trender
Genom åren har det funnits trender inom gastronomin. Allt ifrån NOMAs experimentella rätter till dagens rawfood. Jag vill bara nämna några enkla trender som knappast gått någon förbi. Det blir mer av en nostalgisk tillbakablick än en resa i udda smaker.

Det började ju med timjan. Fick man inte den obligatoriska timjankvisten så var man minsann på fel krog, eller så var hela krogen fel, välj själv. Dill och Persilja var en gång för alla utbytt mot denna tunna, vackra, smakrika växt. Timjan, som i vilt tillstånd har en struktur som påminner om barr, skulle aldrig sett dagens ljus på svenska och utländska rätter om det inte varit för den växthusodlade varianten. Dess mjälla stam och mjuka blad som gifter sig med så många rätter utan att ta över. Det var klart att den var en succé.

Men vad skulle nu kockarna bräcka sina kollegor med sedan alla funnit samma geniala dekoration på sina restauranger? Jo, via gräslöksblommor och vattenkrasse har vi idag landat i s.k. babyleafs. Jo, så är det. De skall vara små, de skall vara allt annat är gröna, helst blå, om ni förstår och de skall smaka gott, gärna igenkännande.

Så fundera gärna på VAD ni får för dekorativa blad på tallriken nästa gång. Är det en krasse, en tagetes eller kanske rent av en amaranth? Fundera sedan på om den tillför lika mycket i gommen som den förhoppningsvis gjorde för ögat. Och, i så fall, fråga efter den i din butik, för vi har dem i växthuset.

Klassning
En annan annorlunda händelse som drabbade mig på en svensk flygplats var då vi skulle importera prover på nya sorter. Glad i hågen avsatte jag en timma för att åka till flyget för att ”hämta ett paket”. Väl där blir det stopp. Jag frågade vad som hänt och det visade sig att vissa av våra läckerheter inte hade ändrat klassning ännu.
Vad då klassning?

Jo, även om ni kanske tror att det bara är ännu ett av våra många försäljningsargument, att örter skulle vara nyttigt, så klassas fortfarande många örter ännu som medicin. Det gjorde att jag, som varken är någon doktorand eller innehar någon annan passande titel för att få föra medicin över gränserna, snällt fick vänta medan processen ”införsel av medicin” pågick.

Då svenska lagen säger något i stil med ”man får inte säga att Citronmeliss har en lugnande inverkan” så behöver man omformulera sig ”att enligt sägen så….” och då klarar man sig.
Sen att staten inte hunnit med att klassa om dessa nyttiga läckerheter tycker jag är synd. Varför skall vi inte kunna äta oss friska?

Säsonger
Precis som att svenska jordgubbar har sin säsong så har även färska örter sina toppar. Färska örter och andra växter smakar alltid som bäst, eller i alla fall mest, då de går i blom. Det mest klassiska, svenska, exemplet på det är väl höstens krondill till kräftorna. Med den ekologiska odlingen så tar det lite längre för plantorna att växa och man får helt enkelt en äldre produkt än annars. Den är lite närmare blomning och smakar därför lite mer.

På våren kan man fokusera på lätta örter; körvel, citronmeliss, dill och mynta som alla passar utmärkt till vårens primörer. Höstens grytor med vilt och svamp blir istället oemotståndliga av smaken och doften av timjan och rosmarin. Den egenstoppade korven blir underbar av salvia och mejram.
Sedan finns ju örterna som passar till allt. Den tidigare nämnda basilikan passar till vårens primörer, sommarens jordgubbar och höstens sallader lika bra som myntan fungerar sommarfräsch i desserter och värmande i ett te på hösten.

Färska smaker är helt enkelt bäst, så det är bara att spisa dem!

Detta var Jerrys berättelse. Vad är ditt förhållande till färska örter? /ylva.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *