Julia Gummesson med bloggen Slaktaren

Bra matbloggande är politik, kultur och spännande berättelser ur människors liv

16 oktober, 2017

Enligt Julia Gummesson, som driver bloggen Slaktarn, är det bästa med att blogga om mat att det är ett så avslappnat och kreativt format och dessutom är det en ständigt pågående dialog med läsarna.  Julia vill erövra publikens hjärta genom att motivera hellre än ge instruktioner. Lär känna den inspirerande slaktarn och finalisten i Folkets val närmare nedan. 

– Jag började skriva Slaktarn-bloggen i samband med att jag började som krogredaktör för Nöjesguidens Malmöupplaga. Ämnet mat är en outsinlig källa till texter, och bloggen kom till som ett forum för alla mattexter jag hade i mig som inte blev artiklar – allt från recept till branschnyheter och matprat med intressanta personer. Det är tre år sedan nu, och krogredaktörandet har sedan dess övergått i annat jobb, men bloggandet består. Tiden går fort när man har roligt.

– Det jag tycker mest om med att blogga om mat är att det är ett så avslappnat och kreativt format, där du dessutom har en ständigt pågående dialog med de som läser. Det märks direkt när något går hem hos läsarna, och även om det alltid gör mig till en mycket nöjd och glad matbloggare när ett inlägg får lite spinn så är den största behållningen att matbloggen låter mig vara herre på min egen lilla täppa. När man har det i ryggen så kan kreativiteten flöda fritt.

– När jag upptäckte att Slaktarn-bloggen var en av finalisterna i Folkets val var det bara en sak att göra: lägga upp fötterna, ge sig själv en ordentlig ryggdunk och ta sig en drink. Det där med att inte ta ut segern i förskott är inget för mig, för oavsett hur röstningen går så är jag fantastiskt glad att ha varit med som kandidat till detta prestigefyllda pris. Det är en stor ära och känns väldigt kul.

– Min favoritkategori bland matbloggar har alltid varit de där texten dominerar bilderna, och jag tror inte att jag är ensam om det. Recept och fina bilder i all ära, men på Slaktarn-bloggen har det aldrig i huvudsak handlat om det. Att prata om mat är ett väldigt bra sätt att få igång prat om annat. För det är ju inte bara en massa mys att vara en ätande människa – det kan vara att gå på McDonalds i smyg, eller att börja med raw food trots att man inte tycker att det är gott utan för att allt pekar på att man är en sämre människa om man inte gör det. Det är politik och kultur och spännande berättelser ur människors liv. Och ibland är det ett kort och gott riktigt bra recept på potatissallad. Jag vill att Slaktarn ska rymma allt detta, och jag tror att det är därför jag fått så många nomineringar.

– En bra matblogg inspirerar och vidgar ens kulinariska vyer, och ger aldrig instruktioner utan att motivera dem. De flesta är otåliga matlagare, jag själv inräknad, och chanserna att jag ska följa receptet är större om du berättar att anledningen till att jag ska ägna kraft åt att se till att philadelphiaosten är rumstempererad innan jag rör ner den är att det garanterar en grynfri cheesecake. Det är lite ge och ta – om man vill att ens läsare ska laga sirapsrostade brysselkål med bacon får man se till att motivera varför de ska laga just det.

– Höst och kallare väder är en utmärkt ursäkt att ägna sig åt lite robustare smaker. På det temat är det här kinesiska receptet på rödkokt sidfläsk är ett nygammalt ess i min rockärm (att det dessutom var Mao Zedongs favoriträtt utgör bra samtalsmaterial under middagen). Annars är jag nyfrälst av min senaste efterrättsupptäckt: riktigt mastigt chokladiga brownies med en krämig topping av mascarpone och syrliga körsbär.

Vi tackar Julia för dessa härliga insikter och önskar lycka till i Folkets val! /Ylva.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *